Krupp

                                                                          

Orsakas av virus

Krupp är en sjukdom som orsakas av virus och som drabbar små barn. Typiska symtom är skällande hosta, heshet och väsande andning med andnöd, som beror på att luftstrupen har svullnat. Symtomen kommer oftast på kvällen när barnet legat en stund.


Krupp, pseudokrupp eller falsk krupp

Sjukdomen kallas ofta också för pseudokrupp eller falsk krupp men namnen har diskuterats. Äkta krupp orsakas av bakterier och kallas även difteri. Denna sjukdom är numera mycket sällsynt i Sverige.

På engelska kallas pseudokrupp vanligen för enbart croup, vilket betyder krupp. Av den anledningen har barnläkare föreslagit att pseudokrupp bör kallas för bara krupp, eller viruskrupp.


Drabbar barn

Krupp är, liksom andra luftvägsinfektioner, vanligast på hösten och vintern. Sjukdomen brukar framför allt drabba barn mellan sex månader och tre år, men kan förekomma upp till skolåldern. Vanligast är den kring tvåårsåldern. Krupp är vanligare hos pojkar än hos flickor.


Hals och luftrör svullnar

Krupp börjar som en vanlig luftvägsinfektion genom att virus infekterar slemhinnorna i halsen och luftrören. Infektionen leder till en inflammation i slemhinnan, som då svullnar något. Vissa barn får en mer kraftig inflammation i området strax nedanför stämbanden. Detta påverkar luftflödet så att barnen får en väsande andning, som på läkarspråk kallas stridor. Svullnaden kring stämbanden gör också att barnet blir hest. Om svullnaden blir kraftig får barnet svårt att andas och blir oroligt.

En av orsakerna till att det är vanligare hos små barn är att diametern på luftrören är mindre ju yngre barnet är. Därför kan redan en liten svullnad av slemhinnan leda till att det blir svårt för luften att passera.


Vanligast på kvällen

Oftast kommer de typiska kruppsymtomen på kvällen efter att barnet legat en stund, ibland efter en stunds sömn. Orsaken till detta är att svullnaden i luftröret ökar när man ligger ner. Av samma orsak brukar besvären lätta om barnet får sätta sig eller ställa sig upp.

Olika virus kan ge krupp
Det finns flera olika typer av virus som kan ge upphov till krupp. Vanligast är en sort som kallas för parainfluensa. Andra orsaker är influensavirus och RS-virus. Smittan sprids framför allt genom direktkontakt från hand till mun, men även genom luften som små partiklar vid hosta.

Kan återkomma vid nya förkylningar
Det är bara vissa barn som drabbas av krupp vid infektioner. Dessa barn har lättare att få kruppsymtom vid förkylningar och får det ofta upprepade gånger. Men när barnet kommit upp i fem till sex års ålder brukar kruppsymtomen vid förkylningar försvinna.


Möjligheterna att själv förebygga krupp

Om barnet tidigare reagerat med kruppsymtom, kan det vara bra att höja huvudändan i sängen när barnet blir förkylt. Då minskar risken för att luftrören ska svullna. De olika virus som kan orsaka krupp är så vanliga att smittan är svår att undvika.


Andra sjukdomar kan ge liknande symtom

De typiska symtomen vid krupp, skällande hosta, andnöd och ansträngd väsande andning kan också ha andra orsaker.

  • Struplocksinflammation, epiglottit, är en sjukdom som delvis har samma symtom som krupp. Struplocksinflammation orsakas oftast av en bakterie, haemofilus influenze. Idag är sjukdomen ovanlig eftersom alla barn, sedan cirka tio år tillbaka, erbjuds vaccination mot haemofilusbakterien. Vid struplocksinflammation brukar barnet dregla och ha svårt att svälja. Däremot brukar det inte ha hosta och vara hest. Barnet har också hög feber och är betydligt sjukare än vid krupp. Struplocksinflammation som inte behandlas kan leda till döden.
  • Barnet kan ha fått ner något föremål eller en bit mat i luftvägarna som påverkar andningen. Om detta sker i samband med en luftvägsinfektion kan det ge liknande symtom som vid krupp.

Svåra fall sällsynta

Krupp brukar gå över inom en vecka. Eftersom krupp orsakas av en virusinfektion kan den inte behandlas med antibiotika. Någon särskild behandling behövs i allmänhet inte, men ibland kan barnet behöva tillfällig behandling på sjukhus med kortison. Det är sällsynt att krupp leder till allvarliga besvär.

Om barnet får stigande feber eller blir sämre över lag, kan det vara tecken på att en bakterieinfektion har tillstött. Man ska då söka läkare.


                                                                          

Skällande hosta och svårt att andas

Ofta visar sig krupp genom att barnet på kvällen, efter att det har lagt sig, vaknar med skällande hosta och har svårt att andas. Andningen blir väsande och ansträngd. När barnet får komma upp brukar besvären börja lätta. Det är vanligt att barnet före kruppsymtomen visar sig har haft symtom som vid en vanlig förkylning med snuva, feber och hosta någon eller några dagar.


Inga särskilda undersökningar behövs

Om barnet får kruppliknande symtom är det viktigt att bedöma hur barnet mår allmänt. Om barnet exempelvis kan leka lite grann är besvären troligen inte så svåra. Första gången barnet får kruppliknande symtom bör man söka läkare, så att man säkert vet vad besvären beror på.

Några särskilda undersökningar, förutom en vanlig kroppsundersökning, behövs oftast inte. Att ta prover gör oftast barnet upprört vilket ökar besvären. Därför undviks all provtagning om det inte är absolut nödvändigt.

Om läkaren misstänker att besvären kan orsakas av en struplocksinflammation undersöks struplocket med hjälp av en liten spegel som vinklas så att det går att se bakom tungan.


Svårare besvär

Vid svårare besvär med andnöd andas barnet snabbare och hjärtat slår fortare. I området mellan revbenen och kring nyckelbenen kan huden dras inåt när barnet andas in.

Vid mycket svåra besvär kan barnets läppar och fingrar bli blåfärgade som ett tecken på syrebrist. Barnet ser då också mycket tröttare ut. Allmän blekhet och svaghet i alla muskler är allvarliga tecken, men det är mycket ovanligt att krupp leder till så allvarliga besvär. Man ska alltid söka läkare om ett barn har mycket svårt att andas.

Om det finns misstanke om andra orsaker till symtomen kan ytterligare undersökningar behöva göras, exempelvis blodprover och röntgen av lungor.


                  

Sök alltid läkare första gången

Man bör söka läkare:

  • Första gången ett barn får krupp, för att vara säker på vad symtomen beror på och att man lär sig känna igen hur barnet reagerar på krupp.
  • Om barnet inte blir bättre när det får komma upp och får frisk luft, så att den väsande andningen försvinner efter hand.
  • Om barnet har mycket svårt att andas oavsett om barnet tidigare haft krupp.
  • Om barnet har svårt att andas och samtidigt dreglar, har svårt att svälja eller har hög feber.

Man kan i första hand vända sig till en läkare på vårdcentral, men eftersom symtomen brukar komma på kvällen kan man behöva åka till en kvällsöppen jourmottagning eller en akutmottagning.


Vad kan man göra själv om besvären återkommer?

Om barnet haft besvär tidigare och man känner igen symtomen, räcker det ofta med att barnet får komma upp och sitta eller stå. Svullnaden brukar då minska gradvis så att den väsande andningen försvinner.

Barnet brukar ofta bli upprört, skrika och gråta, när det är svårt att andas, vilket kan göra att besvären blir värre. Det är därför viktigt att man som förälder försöker behålla sitt eget lugn, för att bättre kunna lugna barnet.

Frisk luft kan också hjälpa. Man kan öppna ett fönster eller klä på barnet och gå ut på exempelvis en balkong eller altan. Tidigare har behandling med fuktad luft rekommenderats. Undersökningar de senare åren har visat att detta inte har någon verkan.

Om barnet har irriterande hosta kan man pröva att ge hostdämpande medicin som man kan få på recept.

För att förebygga besvär kan huvudändan i sängen höjas vid förkylningar.


Behandling på sjukhus

Ibland kan barnet behöva tillfällig behandling på sjukhus för att underlätta andningen.

Vid lättare besvär, särskilt vid rethosta, brukar barnet få receptbelagd hostdämpande medicin.

Krupp kan behandlas med kortison i tablettform. Tabletterna löses upp i lite vatten så att barnet kan dricka lösningen. Som ett alternativ till tabletter kan barnet få andas in kortison. Kortison minskar inflammationen och svullnaden i luftröret, men det tar flera timmar innan det börjar verka.

För att svullnaden ska minska snabbare och det ska bli lättare att andas kan barnet få andas in adrenalin. Adrenalin är ett hormon som drar ihop blodkärlen vilket i sin tur minskar svullnaden i luftrörens slemhinnor. Ofta används en särskild form av adrenalin, till exempel micronefrin eller vaponefrin. Biverkningarna av adrenalin är att hjärtat slår snabbare och att blodtrycket ökar, men detta går över.

Behandling med medicin som andas in behövs framför allt om barnet har en väsande andning även när det vilar och tar det lugnt. Vid svårare besvär där barnet inte riktigt orkar andas tillräckligt mycket får det även syrgas.

Om barnet har fått adrenalin brukar det få stanna kvar på sjukhuset en stund för att se om behandling hjälper och effekten håller i sig.

Om behandlingen inte hjälper eller om barnet har svåra besvär brukar det bli inlagt på barnklinik för fortsatt behandling och bedömning av barnläkare. På vissa sjukhus kan det vara öron-, näsa och halsläkare som gör den fortsatta bedömningen om barnet blir inlagt.


Problemen kan återkomma

Det är bara vissa barn som reagerar med kruppsymtom vid förkylningar. Om barnet en gång har haft krupp så kan symtomen återkomma vid nya förkylningar. När barnet kommit upp i fem till sex års ålder brukar kruppsymtomen vid förkylningar försvinna.

 

Fakta hittat på http://www.sjukvardsradgivningen.se


                  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0